I dag är dagen då alla borgare, i våran ungdom, tog på sig en vit skjorta och sågs arbeta i trädgården. Många dog, förstås, då en sådan ansträngning blev mycket tyngre än dom kunde klara av. Röda faner fanns på den tiden i överflöd, och ingen var rädd för att kalla sig kommunist eller socialist.

Ingen är rädd heller i dag, för att gå ut och protestera för Palestina. Även om dom riskerar att bli arresterade för att hålla upp en skylt som staten har bannlyst, något som händer lite varstans i det EU ingen längre känner igen.

Det är vissa regler för ett 1 Maj tåg och många bara orkar inte gå i samma tåg med socialdemokrater och vänsterpartister, som har blivit lika objektiva som public service och media runt om. Dom vill helst inte prata om folkmord, sionister eller hur Europa med sitt fega, usla ombudskrig mot Ryssland, nu har dödat snart 2 miljoner Ukrainare. Vi känner alla till fackombuden, som kämpar för dom arbetande på golvet. Som Syndikalisterna, självständiga. Oberoende av den rådande politiska makten.

Men ombudsmän i krig? Det har du kanske inte hört om. Ingen får snacka om detta i SVT eller TV4. Eller i alla tidningar som är beroende av annonser.

Ukrainarna är våra ombudsmän i Ukrainakriget. Medan vi tjänar storkovan på vapen, står svenska höga "militärer", som aldrig varit i närheten av ett skarpt angrepp, på TV, i bästa sändningstid och säger hur vi skall knäcka Ryssland och eliminera dom ur historien. Inte så direkt som presidenten i USA, som säger han vill bomba Iran tillbaks till stenåldern. Nej, lite mer sofistikerad, i inlindade "militära" termer, uttalar dom dessa sina önskningar.

Våra egna barn och barnbarn vill vi inte skicka till Ukraina. Vi har ju ombud, som redan är tvångsrekryterade, som situationen är nu.

Så många miljoner har flytt kriget. Dom tror inte på det.

Dom tror inte på guld och gröna skogar med EU- och NATO-medlemskap.

Alla visste hur Ukrainare blev utnyttjade till slavarbete i Europa så fort Sovjetunionen föll på 90-talet. EU ville åt Europas matkista, eller kornbod, som Ukraina alltid kallats. NATO, med USA i första leden, ville åt Ryssland. Knäcka det och göra om det till en McDonalds affär. Svenska politiker drömmer om att våra svenska värden skall råda i Ryssland. För Sverige är tydligen den bästa demokratin i världen.

Det sägs att det är en modell för alla länder.

Så idag, när du går under en fana i ditt lokala 1 Maj tåg, se till att den är röd.

Se till att det är ombud bakom den fanan som kämpar för vanligt folk som kämpar för fred och utjämning av Sveriges intäkter. Gå inte bakom fanor som säger tillväxt och rättvisa. Det finns ingen rättvisa i ett Sverige eller ett EU som rustar för krig.

Det finns inga pengar över till människor som behöver det, i en tillväxt som är grundat på vapenproduktion och krigskapitalism.

Men om det bara är ett tåg på den orten där du bor?
Gå i det tåget och känn dig modig.

Det är en viktig dag och du kan för en stund glömma alla moderater, sverigedemokrater och andra vilsna högermänniskor som inte har nåt tåg att gå i. Dom får påta i sin trädgård och vara nervösa över hur stort och långt 1 Maj tåget i deras by kommer bli.

Skicka gärna varma tankar till alla ängsliga, sköra vänstermänniskor som aldrig skulle vågat befinna sig i någon slags folkmängd av något slag.
Du går också för dom.

Du är modig för så många! Alla krafter räknas i denna kamp om krig och fred, välfärd och välstånd för alla. Mot militärtjänst och utvisning för dom oönskade.

Tack för din insats. För din närvaro och ditt deltagande.
För att du kanske också redan gått i otaliga tåg för Palestina.
Du är modig och vi tackar Dig!

Snart kommer valet.
Då kan vi Alla slåss tillsammans!
Med varsin valsedel!

P.S.Vi vet dom flesta är grundligt indoktrinerade om vad som händer i Iran. Genom public service och all svensk media har vi fått en historia om en fruktansvärd islamistisk regim. Nu, i mobiltelefonernas tid och med sociala medier nära till hands, har miljoner unga fått bättre och mer korrekt information om detta landet, som alltid har varit väst sin fiende nummer ett. USA och EU har i över 40 år försökt knebla Iran med alla restriktioner tänkbara. Som vi ser vill inte Iran låta sig knäckas. Vi ser fram mot en ny generation av vanliga unga människor med större tolerans för oliktänkande, där resor till länder annat än dom väkända turistorterna blir mer som en självklar sak.

Allt du trodde skulle hända, på grund av krisen i Hormoz, kommer att hända. Fast det blir värre. Ingen i det så kallade mainstream media kommer ge dig nog information om hur det kommer att drabba lokalpolitiken där människor bor. I glesbygden. Utanför landsvägen.

Pengarna till den militära upprustningen har redan ätit upp alla vägbudgetar som gäller ytterområdena. Grusvägarna till de små byarna blir inte lagade. Förskolor och skolor läggs ner för att spara pengar. Tillskotten till kommuner och landsting blir mindre. Biljetterna till buss, tåg och drivmedel för de bilar människor behöver för att handla och åka till jobbet — allt blir dyrare. Hur mycket dyrare vet ingen.

Det finns ingen planering för detta krisläge. Man jämför med oljekrisen i början av 70-talet och alla experter är överens om att den här krisen kommer att bli värre.

På tisdag den 7 april kom presidenten med vad som liknade ett kärnvapenhot. Språket, fulheten, den sannolikt icke-diplomatiska tonen upprörde hela världen — helt in i hans egna kretsar. På onsdag en stilleståndsöverenskommelse, där en tiopunktsplan från Iran godkändes. Men Israel bombade då Libanon och centrala Beirut på det värsta vis någon har sett.

Det borde gå upp för alla, även i USA och presidentens krets, att det är Israel som hela tiden har lockat och tvingat USA in i detta krig. Deras mål är att förinta Iran och fortsätta med sitt Greater Israel. Men landet ligger halvt i ruiner. På slagfältet i Libanon vinner Hizbollah, och det är ett nederlag som Netanyahu inte klarar av att hantera. Han vet att hans dagar är räknade och är desperat. Så avtalet hänger på en tunn tråd redan.

Vi kan bara drömma om att USA äntligen tar tag i Israellobbyn och tvingar dem att stoppa. Iran kan inte låta detta vansinne av ett folkmord fortsätta och tvingas bryta vapenvilan — nästan oavsett vad det kostar. Israels och USA:s folkmord är anledningen till att Iran dragits med i kriget.

Iran har alltid stött Palestina och alla grupper som är förtryckta och förföljda av dessa kolonialistregimer, som strävar mot en världsordning som inte längre finns. Den multipolära världen är här, med BRICS och ett dollarsystem i sjunkande värde.

Iran har visat att det går att vinna över USA med konventionella vapen, och den segern behöver hela världen.

Kina övertygade dem att gå till vapenvila och förhandlingar. Det var tydligen ett stort misstag av Kina — Iran har bevisat att USA aldrig går att lita på. Nu skrämde de världen med ett förtäckt kärnvapenhot.

Bara fega nationer, förlorarna, arméer som inte kan slåss ärligt, hotar med kärnvapen. De bomber civila med flyg. De vill tvinga alla länder in i det "demokratiska" imperiet. Den här gången kommer det att ta stopp. Imperiet förlorade.

P.S. Drone- och vapenkapplöpet är i gång. På bilden ser vi Ine Eriksen Søreide, från 2016, på besök hos Kongsberg Gruppen, Norges största vapenexportör. Hon var då utrikesminister och hade ansvar för att sälja vapen till krigförande länder, som Saudiarabien, som bombade civila i Jemen. Nu är hon ledare i Høyre och kommer ge FRP en match i valet 2027, med alla norska neo-cons och hökar i ryggen. Det bådar inte gott.

Israel har tagit sitt kanske sista och största steg mot slutet på sitt sionistiska projekt. Den senaste bombningen av Beirut var något mer fruktansvärt än någonsin tidigare upplevt i Libanon.

Det var självaste Benjamin och hans regering av fanatiska högerpolitiker, med uppdrag att rädda honom från fängelse, som till slut visade alla som vill se: hur staten Israel försöker, med bomber och granater, att etniskt rensa sitt stulna land. Med en sällan skådad grymhet och ett osannolikt övervåld — som kanske kan jämställas med då USA bombade julen in över Vietnam på 60-talet. Jämförelsen är helt rimlig, men med tanke på det lilla landet Israel och den ännu mindre befolkningen i Gaza och Libanon, utan någonstans att fly — det värsta vi sett i vår tid. Och vi har varit med ett tag.

Grunden för antisemitism är inte svår att se nu. Den har de flesta israeliska regeringar lagt i alla år och odlat fram. Det handlar inte om judar i Malmö eller alla de människor, spridda runt om i världen, som fått judendomen i arv — inpräntad i sig. De kan inte straffas för Israels galna regeringschef och detta ultimata försök på sionistisk imperialism. Vi kan skylla på USA så klart. På deras ändlösa, misslyckade demokratiexperiment och alla dessa världspolispresidenter. Men att hata den vanlige amerikanaren eller en lika indoktrinerad jude i sin vardag, där vi alla försöker göra så gott vi kan, är fel väg att gå. Inte mer hämnd.

Hämndfrågan har den galna presidenten Benjamin redan löst — med att visa sin ondska på ljusan dag, för oss alla. Efter denna brutala massaker kommer det inte gå så bra med PR-jobbet för alla dessa människor som springer runt och anklagar kreti och pleti för att vara antisemiter och sionisthatare. De får i stället sitta som utskämda dårar i FN och försöka rädda sitt statsprojekt med en 3D-printad judestjärna. Det går inte hem. Inte all världens lidelse är argument nog för massaker.

De får ha sin sekt och vara i fred i sina bönehus med sin egna världens fånigaste religion och dansa på sina glasskärvor. Vi behöver inte bry oss längre. Benjamin har förenat alla muslimer och deras vänner i hela världen. En fredlig lösning kan vara i sikte.

Alla sionister kan, till att börja med, sluta springa omkring och låtsas som de är Guds utvalda folk med rätt att skälla ut muslimer, fria skribenter, grannar och alla andra som inte faller på knä för dem. Vi är bara så trötta på det. Vi och alla med viss tankekraft har ju för evigheter sedan kommit överens om nazismen och gjort allt vi kan för att den inte skall uppstå igen. Väldigt många av oss kämpar varje dag mot rasism och hatfulla yttringar i vardagen.

Vi måste lära oss att leva tillsammans på ett bättre sätt än det vi ser nu på alla våra skärmar. Vi får sluta behandla våra medmänniskor som slavar, stänga in dem och övervaka dem som djur. Då kan fruktansvärda saker hända — det kanske blir terrorister av dem, som bildar en väpnad grupp och plötsligt bryter ur buren med kallt hat i ögonen. Och det vill ingen bli drabbad av.

Vi är inte så särskilt konspiratoriska av oss och basunerar inte ut teorier om att Benjamin och hans gossar offrade en massa dansande ungdomar — för dem helt ovidkommande gäster — som lockbete åt Palestinas väpnade grupper, med syfte att skaffa ett alibi för “den slutliga lösningen” på sitt Palestinaproblem. En hämnd som skulle välsignas av alla, som den efter elfte september 2001. Men det finns inga bevis för en sådan teori, och vi överlåter hellre saken att grundligt efterforskas i Haagdomstolen.

Vår teori är att något gick fruktansvärt snett. Som en tryckkokare när ventilen inte fungerar och kocken inte skött underhållet av sina dyra köksmaskiner.

Vårt stora hopp nu är ett snabbt eldupphör och ett kvickt uppvaknande för Guds utvalda regering, som av en blixt blir varse om den enda riktiga lösningen: lämna tillbaka det stulna landet så fort som möjligt. Sprid ut er över världen och dyrk er gud som andra respektabla religiösa människor har gjort i alla tider. Ett tips är att lära lite av pingströrelsen och varför inte Livets Ord — som finns på de mest otillgängliga orter med sina stillsamma, religiösa gärningar.

Små religioner behöver ingen egen stat — och i alla fall inte en stat som för sin överlevnad behöver en amerikansk världspolis och en NATO-allians med krigshetsande marionetter för att skydda flankerna. Det tror vi många fler fattar efter detta flagranta brott mot Palestina och hela mänskligheten. Benjamin kommer att få sitt livstidsstraff i domstolen i Haag. Palestina kan äntligen, tillsammans med världens folk, hissa flaggan för enstatslösningen. Alla muslimer kan andas ut och förenas i detta. Kanske nästa generation tar chansen att leva utan islamofobi, homofobi och rasism i alla dess former — och låter människan få tid att fokusera på klotets överlevnad, som för oss alla borde vara det allra viktigaste.

Så ser vi för oss lösningen på Palestinafrågan, från det avlägsna hörn vi sitter och observerar. Det kan vara fel. Men vi främjar mest fred och försoning. Så det kan lika gärna vara helt rätt.